Offer, hjälpare och förövare

Väldigt ofta beter jag mig perfekt, konstruktivt, stöttande och närande. Precis som alla andra gör. Men någon gång har man en dålig dag och det kan hända att jag känner mig som ett offer på mitt jobb. Det är ju så synd om mig. Jag får inte vara med och bestämma fast jag är så duktig. Jag kanske inte är så duktig, jag kanske är dålig. De andra är nog mycket bättre än mig och det är därför jag inte får vara med. Om ändå någon kunde hjälpa mig. Känns det igen i dig också?

Det kan också hända att jag är en hjälpare på mitt jobb. Jag lyssnar runt och letar efter något offer som jag kan hjälpa. Jag tänker att det är ju bra för oss båda om jag hjälper till. Jag känner mig behövd och personen får sitt problem löst. Vad mer kan man önska? Händer det att du också nån gång hjälper någon annan, för din egen skull?

Inte så ofta men ibland är jag en förövare på mitt jobb. Jag är dominamt, sågar andras idéer. Det är lite skönt för då kan jag känna att jag har kontroll genom att hålla nere andra personer. Det gör att mina ideer blir mer lyssnade på. Ibland när jag inte gjort det jag borde så skyller jag på att någon annan har gjort något fel. Så jag kunde inte göra mitt jobb! Den dummingen! Det är också skönt, för då slipper ju jag ta mitt ansvar! Har det hänt att du också gjort något liknande?

Enligt Stephen Karpman är alla de här tre rollerna offerroller. När man väljer att ta en sådan roll blir man beroende av andra och man fastnar alltför lätt i destruktivt beteende.

Offret tar inte ansvar för situationen, och blir beroende av hjälp. Hjälparen blir beroende av offer för utan någon som behöver hjälp finns inget behov av en hjälpare. En hjälpare kan bli beroende av själva hjälpandet och börjar då hålla tillbaka offret så att hjälparen får fortsätta att hjälpa, och bli hjälte. Personer som väjer förövarrollen gör det ofta för att undvika offerrollen. De hittar någon att klaga på så att de själva slipper att känna sig dåliga. Om offret tar sig ur offerrollen kan förövaren trilla ner i offerrollen och det måste undvikas till varje pris för förrövaren.

För att komma ur all drama som skapas av de här rollerna gäller det att aldrig iklä sig rollen som offer, hjälpare eller förrövare.

Välj nya roller istället

Istället för att bli offer kan man välja att bli en skapare. Då fokuserar du på vad du vill uppnå eller skapa istället för vilka problem och smärtor du vill bli av med. En skapare uttrycker sina behov och ser till att få de uppfyllda.

Istället för hjälpare kan man välja att bli en coach. En coach som får personer att tro på sig själva. En coach som inte löser andras problem utan stöttar personen att lösa dem själv.

Istället för förövare kan man välja att bli en utmanare. En utmanare som utmanar andra att prova sina idéer, och utmanar att lära sig mer.

Nyårslöfte

Så från och med 2016 lovar vi att aldrig vara offer, hjälpare eller förrövare. Är alla okej med det så vi kan bestämma det? Bra!

[Senare kommentar: Jag insåg att lova vad vi inte ska vara 2016 är att vara kvar i offerrollen. Nyårslöftet bör istället vara vilket tillstånd vi ska skapa i år. Offertankar smyger uppenbarligen in överallt.]

Anders Beskow

 

Sökord för att komma vidare
Karpman drama triangle
The power of Ted
Escape the DDT with TED

One thought on “Offer, hjälpare och förövare

  1. Delshad skriver:

    Jag behövde det här idag!!! Tack Anders!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

* Copy This Password *

* Type Or Paste Password Here *