Cost of delay har lyfts fram mycket av Don Reinertsen. Det handlar om att synliggöra vilken typ av intäcktsförlust som uppstår när något blir försenat.
Om ett SJ-tåg blir försenat så blir deras kostnad för försening att betala ut resegaranti-ersättning till resenärerna. Ersättningen och därmed kostnaden ökar med tiden.
Om en taxi blir försenad till en körning och missar kunden blir kostnad för försening en hel körning.
Om en artist går på scenen en timme sent finns ingen kostnad för förseningen. Krogen får sälja mer öl vilket gör vissa kunder bara gladare och vissa ledsnare.
Om ett nyutvecklingsprojekt blir försenat är kostnaden för förseningen att intäckterna försenas, att man kanske missar en julkampanj eller ett säljfönster. Att man kanske får böter eller tvingas stänga ner verksamheten helt. Det kan vara ganska dyrt att missa en deadline ibland.
Kostnadsstyrning på vad?
Många företag jag pratar med har en aktiv kostnadsstyrning i sina företag. ”Vi måste hålla våra kostnader nere” sägs det, och därför inför man reseförbud, förbud mot att köpa mjukvara och konsultstopp. Vad man i de tillfällena missar är att man skär ner på saker som förminskar förseningen, och som därmed minskar kostnaden som följs av en försening.
En anledning till det här kan vara att en IT-avdelning ofta inte har några inkomster, de har bara utgifter. Och då är det klart att man vill hålla nera på utgifterna.
Men tänk om vi skulle inkludera cost-of-delay som en utgift för IT-avdelningen. Genast skulle vi kunna fatta bättre beslut om vad vi ska köpa och vilken extern hjälp vi ska ta in. För vi har inte råd att inte spendera för då äter kostnaden för förseningen upp hela budgeten.
Ändra bara kostnadsdefinitionen
Inget mer behöver ändras än hur kostnad är definierat och genast kommer systemet att ställa in sig på optimering efter de nya parametrarna.
Prova det ett tag. Jag lovar att ni får nya insikter att jobba vidare med, och eventuellt sparar in en slant på vägen.